Måndag morgon...

Hatar när man måste stresssova. Kvart över två kommer man på att klockan faktiskt är kvart över två och inte elva som jag hade hoppats på. Alarmet står på halv nio och man vet att man snart måste upp för att man ska iväg och göra ytterst viktiga skolarbeten.

Det är då man får den där perfekta sömnen, ni vet den när man vaknar var 20:e minut och tittar på klockan så man inte har försovit sig? Vrider och vänder sig för att försöka somna om men hamnar bara i någon tragisk halvt-vaken halvt-skit-trött koma. Aningen nervös inför möten och intrevjuer vaknar man vid sju istället för halv nio tänker på tiden och stressar lite till. Väljer att gå upp, ta en dusch och sen räkna minuterna tills det är dags att gå.

Ah denna härliga morgon!