Nyckeljakten!
För ungefär två veckor sedan tappade jag bort mina jobbnycklar. Eller aa "tappade" jag visste att dem fanns någonstans där jag brukar vara, hemma i Tälje, hemma i Danderyd eller i bilen. Möjligen på Sydpoolen (badhuset). Men jag la inte ner allt för mycket tid till att leta. Kollade på ställen där jag normalt brukar lägga den men där fanns den inte. Jag klarade mig ganska fint då jag tog en extranyckel så att jag kom in överallt på jobbet. Hade det inte vart för att jag hade cykelnyckeln till Rikards frus cykel på knippan så hade jag inte haft någon större brådska att hitta den (vilket jag kanske borde ha haft men visste ju att den var på något tryggt ställe i min oreda). Dem kom hem förra veckan och innan dess hade jag använt cykeln fast med ett annat lås istället för det låset jag brukar ha vars nyckel var med mina borttappade nycklar men det hade jag ju glömt berätta för Rikards fru som hade råkat låsa den... och nu behövde nyckeln för att låsa upp den!
Så igår hade jag så dåligt samvete för de här med den låsta cykeln då jag blivit påmind om nyckeln än en gång så jag började riva ut alla mina kläder, skåp väskor på jakt efter nyckeln. När jag inte hittade den hemma i Danderyd tänkte jag göra en ordentlig genomsökning av bilen fast den skedde inte för än idag... där var den INTE! jag kollade bakluckan, handskfacket, under sätena, på golvet, i några andra fack men ingen nyckel, det enda jag hittade var bara massa snuskigt skräp och grus. Jag var alltså tvungen att fara till Södertälje för att leta ordentligt hemma. Det var säkert mammas fel.... hon hade städat bort den någonstans som med allt annat.
När jag kom hem var det de första jag gjorde att rota igenom allt som låg på baren, i skåpen i hallen i lådorna i finskåpet, under min säng, i mina väskor, osv osv INGEN JÄLVA NYCKEL! Började få lite små panik, "vaart fan kan den va?!" det fanns bara ett ställe kvar att leta... fanns den inte där så var jag körd. Jag skulle behöva betala nya lås till alla dörrar men värst av allt... säga att jag slarvat bort cykelnyckeln. Jag åkte ner till sydpoolen. Den MÅSTE finnas i mitt skåp... den bara måste. Jag kom ner, hälsade på alla kollegor och sprang ner i personalrummet. Öppnade skåpet, tittade in i röran jag tydligen lämnat innan jag flyttade "har jag verkligen så där mycket saker? hum" varpå jag rev ut ALLT ner på golvet, det flög handkräm tillsammans med kläder och rakhyvlar?! men inga nycklar! jag blundade... om jag önskar riiiktigt mycket så kanske dem ligger där när jag öppnar ögonen igen. Tydligen funkar det inte så. Jag lyfte och skakade på alla kläder men förgäves.
Nu hade jag panik. Jag får rådet av Andreas att åka till polisen och se om dem fått in några nycklar... jag parkerar, betalar parkeringen varpå jag går in i polishuset och ska ta en lapp för hittegods. Trycker och härjar på någon skärm och när jag väl får biljetten står det med stora bokstäver STÄNGT. "VAAA NEEJ VADÅ" Tittar på en annan lapp som hänger på väggen:
HITTEGODS ÖPPET TISDAG OCH TORSDAG 10-15.
FAN. Från att ha haft en sån bra dag igår hade allt förvandlats till en grå värld med gråa detaljer typ som att all choklad var kidnappad, glassen smält och internet ouppfunnet.
Jag satte mig i bilen igen, det fanns inte längre någonting jag kunde göra. Jag var KÖRD. Hamnade dessutom i broöppning "jävla skit". Satte på CD:n som satt i. Var alldeles för dyster för att orka koppla in mobilen så blev Hits for kidz och "ops i did it again" med Britney Spears. Får idén "VÄNTA! jag har ju inte tittat på framsidan på bilsätena! kollar ner under min stol och vet ni.... DÄR LÅG DEN JÄVELN. Jag gjorde ett glädje tjut!
"Men där är ni ju! varför har du vart så jälva dryg och gömt dig där så länge din galning!" Hum ja jag pratade med nycklarna, var överlycklig att jag hittat dem. Åkte sedan och gymmade och berättade så klart berättelsen för alla och hur glad jag var!
Ibland löser sig saker bra, det är skönt. Och återigen får jag krypa ner i en nybäddad säng. Fast denna gång min riktiga stora myyysiga (fast dock inte rosa :() säng.
God natt